Arkiv för oktober, 2008
Att förnya släktklenoder som “måste” behållas.
tisdag, 21 oktober, 2008 | Vårt hus | 1 kommentar
Vår kökssoffa är en gammal släktklenod från min makes släkt. Den är tillverkad 1907 och kommer från Hedekas i Bohuslän. Där stod den som vilosoffa i en ladugård i många, många år. Nu står den i vårt kök. Vårt köksbord inköptes av makens föräldrar på mitten av 1970-talet och har funnits i familjen sedan dess. Nu står även det i vårt kök. Med släktklenoder följer ibland en del nackdelar. En av dessa är att inte alla i ett hushåll älskar dem lika helhjärtat och att de inte alltid passar in i inredningen… Så är det hos oss.
Maken har lagt in sitt veto, både soffa och ärvt ikea-furubord ska behållas. Kompromissen blev att modifiera möblerna.
Så här såg soffan ut före den målades. De tre pinnstolarna kommer också målas med samma vita linoljefärg, men jag har inte hunnit så långt ännu. Köksbordet hann jag inte ta kort på före vi modifierade det.
Köksbordet har slipats och benen har vi fräst spår i så att de blir nättare och bordet inte lika kantigt som tidigare. Ben och underrede har målats i vit linoljefärg och skivan har slipats och oljats. När dottern blivit gammal nog att inte måla med kritor och hacka med gaffeln i bordet kommer skivan också att målas vit, men tills dess väljer vi en ytbehandling som är mer härdig.
Kökssoffan bär tydliga spår av att ha stått på ett fuktigt ladugårdsgolv. Den är minst sagt väldigt maskäten. Till det kommer att den har torkat isär på flera delar och har tydliga sprickor i ryggen. Omålad är detta knappast något större problem eftersom det mest blir en del av möbelns patina. Om man målar en sådan möbel däremot, då uppstår problemet med hur man ska bevara det nötta och skavda på ett bra sätt. Min lösning blev att strunta i att försöka spackla igen maskhål och sprickor. Det skulle ändå bara bli halvbra hur mycket man än skulle anstränga sig med spacklingen. Jag målade med en rejält förtunnad vit linoljefärg i tre mycket tunna lager. Då syns fortfarande alla ojämnheter och möbeln upplevs fortfarande som gammal, trots ny färg. Med tiden kommer vi nöta på färglagret, speciellt på sitsen och gissningsvis kommer den åldras med värdighet.
Vår kökssoffa efter målning. Tyvärr är min kamera inte den bästa. Fotot har sina brister...
Foto på bord och soffa efter målning. Tyvärr inte världens bästa foto det heller...
Drömmar om vackrare golv…
tisdag, 07 oktober, 2008 | Vårt hus | 4 kommentarer
Jaha, när mitt kök äntligen är så gott som klart så hittar jag några helt pefekta klinkers till det. När vi byggde vårt kök hade vi en väldigt begränsad budget. Detta resulterade i att vi valde ett riktigt billigt och som vi då tyckte hyfsat ok knlinker. Valet föll på ett som liknade tegel. Tyvärr är det blankt och ju mer tiden går, ju mer har jag ångrat mig. Även färgen känns helt fel i förhållande till resten av kökets gröna,grå och vita toner. Nu finns planer på att bygga in vårt kylskåp i ett snyggt skåp och om jag vill ändra golvet, ja då bör det göras innan det skåpet byggs.
Klinkersgolvet framför vedspisen och kylskåpet. Tegelrött och blankt. Jag begriper inte hur vi valde det från början. Vi tänkte rätt men det blev fel...
Nu har jag hittat några ljuvliga cementplattor som skulle passa oerhört mycket bättre. De är rutiga och mönstret är gjutet samt ytan är helmatt. Om man väljer att såpskura dem får man troligen en riktigt fin sidenlyster på dem. Enda problemet är priset… de är snordyra. Alltså måste jag än så länge hålla mig till att drömma om hur vackert golvet skulle kunna bli… Jag har tagit hem några provplattor att njuta av så länge.
Grå och vit cementklinker 20x20 cm
Visst skulle detta passa mycket bättre i mitt kök?
Jag tog även hem en annan smårutig platta som jag gillade jättemycket. Den är vit och turkos och jag har ingen aning om var jag vill ha ett turkos golv. Kanske på min blivande toalett som ska byggas på övervåningen. Vi får se.
Harlekinrutad vit-turkos cementplatta 20x20 cm
Det som gör dem till något extra är just den fina kvaliteten med genomgjutet mönster och att de har en helmatt obehandlad yta.
Blommor och Krukväxter - Gödning
söndag, 05 oktober, 2008 | Råd & Finurligheter | Inga kommentarer
Det är dags för några fler roliga råd, den här gången är det gödning av blommor och krukväxter som är ämnet.
Äggskal
Gödning
En utmärkt blomstergödning. Man tar hönsgödsel och har den i ett kärl samt slår kokande vatten på gödseln. Efter ett dygn är gödseln färdig att slå på krukväxterna, och efter ett par veckor börja blommorna slå ut. Upprepas varannan månad. Är fullkomligt oskadligt för växterna.
Kaffesump är ett bra gödningsämne för krukväxter. Man blandar sumpen i översta jordlagret i krukan. Sumpen skyddar även växterna mot gröna bladlöss.
Blomvatten. Några kolbitar stötes sönder i ett gammalt bleckkärl. Vatten sättes till och blandas väl om med kolen. Därefter silas vattnet undan och växterna vattnas därmed. Krukväxterna växa bra därav. Kolen sparas för att användas nästa gång.
Krukväxterna bli vackra och lummiga om man en gång i månaden vattnar dem med en blandning av 1 tsk ammoniak till en tredjedels liter vatten. Men se till att icke krukorna äro torra när de vattnas med ammoniakblandningen.
Kallt te är god gödning till blomster.
Mitt knep med blommorna. Ricinolja utrörd i litet vatten är ett alldeles ypperligt medel att få växterna att bli kraftiga och blomma. Rekommenderas särskilt för kaktéerna (kaktusar) som ofta är svåra att få i blom.
Kasta inte bort äggskalen, uppmanar en husmor. Samla dem i stället i en burk och häll, när ni fått tillräckligt av dem, kokande vatten över dem. Låt det stå några dagar. Den lösning, som sålunda åstadkommits, är underbart verksam som gödselvatten för ormbunkar, lökar och andra krukväxter.
Ur boken “2000 värdefulla råd i olika ämnen - som ofta ej kunna värderas i pengar” Utgiven av Tor HJ Perssons Förlag Hässleholm 1947
För de som är nyfikna på att pröva råden men inte riktigt förstår recepten följer här några länkar som kan förklara lite om ingridienserna.
Råvaror: