Byggnadsvård
Vackra vita kalk!
tisdag, 04 november, 2008 | Byggnadsvård | 1 kommentar
Ett litet tips från coachen…
Jag har fått massor av frågor om hur man ska få en vacker vit öppen spis och murstock.. Som vanligt finns det många vägar till Rom, så även med den här frågan. Mycket handlar om vad du har för material i väggen från början. Vackrast och mjukast yta anser jag man får av gammaldags kalkfärg. Tyvärr måste man ha en kalkputsad yta för att få ett hållbart resultat och man måste stryka väldigt många gånger för att få den där efterlängtade smått transperenta ytan. Men, givetvis finns hållbara snabblösningar! Även för den som har en yta putsad med vanligt KC-bruk. Lösningen är Målarkalks Hydraulit. Det fina med hydraulit är att man kan välja att först måla med den och få en vacker vit yta på bara två strykningar. Om man sedan vill kan man utan problem måla med gammaldags ren kalkfärg.
Fördelen som jag hittat med Hydrauliten är att den är ganska tjock i konsistensen och när man målar med den jämnar den till eventuella ojämnheter i muren. Nästan som att måla på en fin jämn puts. Man kan mycket väl nöja sig med den vita yta som hydrauliten ger, men jag är lite petig och tycker att hydrauliten ger lite sandpapperskänsla och föredrar därför kalkfärgens mjukare yta.
Hydraulit KC-färg
Gammaldags kalkfärg. En blöt pasta som blandas med vatten. Fanns tydliga instruktioner på burken.
Upptäckten av den här målarmetoden gjorde jag när jag sökte efter information om hur vi skulle renovera vår öppna spis. På vår övervåning har vi ett allrum där det finns en öppen spis som genomgått alldeles för många renoveringar och förändringar genom åren. För det första var den murad med ett hårt cementbruk och muren var målad med flera lager mycket tät färg. Färgen hade fått ett fuktgenomslag på ena sidan som gjort att ytan flagade fult. Utöver det var ytan blank och fogarna kring teglet var övermålade med en ljusgrå färg som var ojämn och blank. Det synliga röda teglet var struket med någon sorts lack. Vi hade att välja på två alternativ, antingen knacka bort all dåligt behandlad yta och mura om helt, eller avlägnsa det yttre lagret och därefter putsa med en KC-puts. Vi valde det sistnämnda alternativet.
Öppna spisen när vi hade knackat av den yttersta putsen som var målad.
Så här såg det ut när öppna spisen hade putsats.
För att få en vacker diffussionsöppen yta ville jag använda kalkfärg. Av en händelse fick jag tag på en billig hink med Hydraulit. Efter lite rådgivning från Folke Carlsson på Folkes Bygg fick jag veta hur jag skulle göra. Jag målade en gång med hydrauliten och skulle sedan övergå till kalkfärg. Vid första strykningen upptäckte jag hur jämn ytan blev av hydrauliten. Det gjorde att jag valde att måla ännu ett lager med den och därefter två lager med kalkfärgen.
Äntligen hade jag en vacker vit öppen spis!
Öppna spisen med kalkad yta.
PS: Det stora plusset som gör att jag älskar den här varianten är det var så förbaskat lätt att måla. Definitivt något för glada amatörer som uppskattar gamla hederliga material.
En liten trendspaning
söndag, 02 november, 2008 | Byggnadsvård | 3 kommentarer
Jo det är faktiskt så att jag kommer skriva om en liten trendspaning. Jag är ju inte så värst hipp och inne egentligen alltså vågar jag inte säga att jag skulle ha någon som helst ensamrätt på den här spaningen. Vem vet, kanske något hippt innemagasin redan gjort samma iaktagelse.
Lampa i Art Deco Källa: Wikipedia
Det jag har märkt är en övergång av modet till en stil där minimalism i inredning avlöses av lite mjukare klassiserande linjer och metallglänsande ytor. Överhuvudtaget är glänsande metaller väldigt inne. Helkromat eller delvis kromade föremål där resten av ytan är blanklackerad och ofta svart. Tapeter glänser i metalliska färger och har stiliserade mönster som påminner om något jag sett tidigare… en extravagant stil från tidigt 1900-tal som kallades för Art Deco. Har vi måhända en revival av Art Deco, fastän i en nyare tappning? En Nydeco kanhända?
Art Deco (Ca. 1910-1935 )
Ledorden för stilen var elegans och kvalitet. Det var en stil där tidigare stilar blandades samman för att bilda något nytt, för sin tid avantgardistiskt och modernt. Man hade en förkärlek för starka intensiva färger, klassiserande former, blomstermotiv och orientaliska formspråk. Färgerna skulle gärna kontrastera och materialen skulle vara exklusiva och gärna glänsande. Material var metall, lackat trä och glas. Möbler var lägre och rakare än tidigare. Särskiljande för just Art Deco var undvikande av det söta och nätta. Stilen skulle vara en maffig och exklusivt njutningsfull upplevelse för betraktaren. Det var heller inte en stil för ”massorna” utan var begränsad till ett priviligierat fåtal som hade råd.
Rum i Art Deco Källa: Wikipedia
Vad man kan göra med en rostig skrothög. Del två…
fredag, 26 september, 2008 | Byggnadsvård, Vårt hus | Inga kommentarer
Hasse spisdoktorn och min kamin
Så här ser min kamin ut just nu. Den är helt nermonterad och Hasse håller som bäst på att laga och byta ut trasiga och sönderrostade detaljer. All rost måste bort och allt som är dåligt måste åtgärdas. När kaminen demonterades upptäckte vi att den var i lite sämre skick än vi hade anat. Hasse har dock lovat att den ska bli som ny och då blir det så. Jag har sett honom laga värre vrak än detta.
Linoljefärg
måndag, 22 september, 2008 | Byggnadsvård | Inga kommentarer
Linoljefärg
En vacker och hållbar färg som är lätt att hantera.
Det finns ett antal skäl till varför jag gillar linoljefärg.
1. Jag kan få ett proffsresultat fastän jag är amatör. Man har uppemot 45 min på sig att gå tillbaka och stryka rent samt rätta till eventuella misstag. Det gör att man kan få helt perfekta penseldrag och ett riktigt proffsigt resultat.
2. Den är behaglig att arbeta med och luktar gott.
3. Vill man så kan man helt välja bort lösningsmedel.
4. Färgerna behåller sin lyster över tid och åldras vackert.
5. Den är billig! Billig om man räknar på kostnaden per kvadratmeter.
6. Linojefärg är en gammal färgtyp och den är ett kulturarv väl värt att bevara och använda.
Riktigt billig blir linoljefärgen om man blandar den själv, men nu tillhör jag de latas skara och föredrar att köpa färgen färdig på burk. Jag har testat en hel del olika märken och tycker att alla jag testat varit bra. Det som skiljer märkena åt är mestadels konsistensen och torktiden.
Linoljefärg är inte som en ”vanlig” oljefärg som köps på byggvaruhuset. Den flyter nämligen inte ut på samma sätt. Det innebär att penseldragen i färgen syns. För mig är det en viktig del av dess charm och känsla. Det ger betraktaren information om att den här möbeln eller listen inte målats efter någon ”löpande band princip”.
Viktigt att veta är hur man ska måla. Man ska nämligen stryka ut färgen mycket tunt! Oftast är principen att ju tunnare färgskikt ju bättre… men det där är något man lär sig allteftersom och övning ger färdighet. Det enda som kan gå fel är egentligen om man stryker för tjockt. Då skrynklar sig nämligen färgen när den torkar och man måste börja om. Penselns kvalitet är avgörande för slutresultatet. Man behöver en pensel som kan hålla mycket färg och som ger en jämn utstrykning. Färgen räcker till säkert 12-18 kvm per liter (beror på fabrikat, pigmenttyp och underlaget) och för det mesta behöver man stryka 3 gånger. Torktiden är 1-2 dygn. Penslar tvättar man med vanlig grönsåpa eller linoljesåpa.
När färgen åldras flagar den inte, utan nöts snarare bort vid slitage. Det gör att t.ex. golv, trappor och möbler blir vackert nötta med åren. Något som kan jämföras med vanlig fackvaruhandelsfärg som åldras genom att flaga och tappa färglystern.
I förhållande till ”vanlig” färg torkar linojefärgen långsamt. Det gör att många målare är skeptiska till att använda den. Den passar nämligen inte någon ”löpandeband målning” där man gör färdigt ett rum i taget. De målare jag känner som arbetar med traditionella färger, de planerar sitt arbete helt annorlunda. De målar helt enkelt i flera rum åt gången, eller flera hus samtidigt. På så sätt kan man få rationalitet i måleriet trots torktiderna. Min erfarenhet är att om jag anlitar dem blir inte slutsumman så förfärligt mycket högre än om jag anlitat målaren som bara ville ha snabbtorkande färg. Är man en stressad förälder mitt i karriären som renoverar sitt hus själv, då hinner man ju knappast med mer än en färgstrykning om dagen (eller varannan dag) plus att man kan bli avbruten av busande barn mitt i måleriarbetet och ja då fungerar ju linoljefärgen perfekt!
Vad är byggnadsvård?
söndag, 21 september, 2008 | Byggnadsvård | Inga kommentarer
Varsamt bevarad bebyggelse i Alingsås
En och annan som tittar in här kanske ställer sig frågan vad som egentligen är byggnadsvård. Begreppet är ganska brett definierat. Därför är det kanske bäst att jag beskriver vad jag uppfattar som byggnadsvård.
Kammarlås med äggvred och nattregel
Byggnadsvård är kanske först och främst ett varsamt hanterande av byggnader eller byggnadsmiljöer när de ska renoveras eller restaureras. Det finns en hel del olika teorier om hur man går tillväga, men det som alltid är viktigast är att vara varsam mot originalet och att inte undanröja möjligheterna att avläsa historien i en byggnad.
För mig är alla byggnader potentiella byggnadsvårdsobjekt, både de moderna och de riktigt gamla. Problemet är bara att vår moderna bebyggelse inte klarar att stå pall gentemot tidens tand. Materialen håller inte över tid och därför blir de svåra att bevara. Enligt mitt sätt att se det ryms därför även en miljötanke i byggnadsvårdsbegreppet och möjligheter till att i modernt byggande kunna lära av historien.
Rörspis
Byggnadsvården ger alltså även kunskap om hållbart byggande, en kunskap som i allra högsta grad borde vara aktuell idag när det byggs oerhört många nya hem som inte är tänkta att hålla mer än någon generation, kanske två…
För mig innehåller begreppet därmed en strävan efter hög materialkvalitet och hantverkskunskap. Sådant som knappast hittas i ett vanligt byggvaruhus eller på närmsta brädgård.